Du vet inte vad du har förrän du mister det...

... var det en vis person som sa. och visst stämmer det. man blir så lätt van vid saker, som egentligen betyder mycket, utan att tänka på dem. däremot, när det försvinner... inser man hur mycket det egentligen var värt. i vissa fall märker man att man inte brydde sig alls, och ibland inser man hur otroligt mycket en sak eller person betyder. det känns... hemskt kan jag ju säga.

för tillfället är mitt liv hejconbejcon, och frågan är hur jag ska fixa till det.
för hur gör man när någon ger upp?
bloggar lite om det? löser absolut ingenting, men det blev ju iaf ännu ett hyperintressant inlägg.
buhu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Blogg listad på Bloggtoppen.se
RSS 2.0