auroraemily♥

Vi var ute och galopperade i vintermörkret. Jag bromsar. Han tycker jag är dum och svänger istället. Där är en snövall med lite skare i. Det tänkte inte poni på, och störtar ut på snöklädda åkern. Med mig nästan under. Han gjorde sig inte illa, inte jag heller (tack Gud för snön som fallit) och Chester påbörjar vägen hem. Utan mig. Mitt ute i skogen står spökrädda lilla jag, och tvingas nu gå förbi ett ställe ensam TILL FOTS som jag kan garantera att jag upptäckt det övernaturliga på. Och min häst skenar hemåt längs landsvägen. I panik ringer jag mamma som får skynda ut och ta emot hästen när han kommer, och på vägen hem hittar jag delar av utrustningen... Man kan ju säga att det som tog mest stryk idag var mina tyglar och hästens mun. Fattar ej hur dom kan slita av lädertyglar med munnen, måste ju göra grymt ont.

Iaf, hela och fina är jag och Chester och en upplevelse rikare. Dont do this at home kids.