Sömntalaren

Jag talar tydligen i sömnen. Vad det beror på vet jag inte. Vet bara att jag typ vaknar upp jättelångsamt och tror att jag är vaken fast jag drömt och då säger massa konstiga saker, som jag sedan får höra morgonen efter. Typ.

Jag: Tack så mycket!
Markus: ööh... va?
Jag: (inser att jag talat i sömnen och är för trött för att förklara) Eh nae, jag ville bara säga så.

Alternativt
Jag lägger mig på mage och stödjer mig på armbågarna.
Jag: Bara så du vet så har du mycket slappare schema än vad jag har.
Minns inte hur samtalet slutade. Minns bara att jag är knas. Tack och lov har jag slutat (tror jag) gå i sömnen i alla fall. Alltid nåt att glädjas åt.

Nu ska jag sova. Vet inte om jag pratar i sömnen när jag sover själv också, men det är lite svårare att komma på. Orkar inte direkt sätta upp nån övervakningskamera eller ljudinspelning och sedan lyssna av hela den bara för att jag KANSKE säger nåt kul. Men vad spelar det för roll egentligen. Vad handlar det här inlägget om egentligen. Hopp i säng nu, det är sent och imorgon är en ny dag. Godnatt allihopa!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Blogg listad på Bloggtoppen.se
RSS 2.0