auroraemily♥

När jag var 13-14 var jag ganska provocerande av mig. Jag älskade att säga grejer som väckte debatt och bloggade flitigt på lunarstorm om hur idiotiska mina klasskamrater var. Jag tror att de blev lite sura på mig. Eller nä, jag vet att de blev. Men jag hoppas ni också vuxit upp och insett hur vilsen och bekräftelsesökande man faktiskt var då. Genom att provocera får man veta att man finns.

Nånstans långt inne finns den lilla provocerande trettonåringen kvar inom mig. Det är därför jag bloggar. Den här bloggen ska inte vara någon tråkig "idag-åt-jag-två-ostmackor-till-frukost"-blogg, utan det är lite bra om man blir lite arg när man läser. Jag vill väcka tankar. Dock inte på samma plan och lika mycket personangrepp som när jag var 13, utan mer allmäna situationer man stör sig på. Som de där facebookgrupperna, man läser namnet, fnissar, går med och tycker att det var en väldigt passande grupp. Lite så.

Det är ganska härligt att följa unga tonårstjejers bloggar. Jag känner igen mig. Jag har en nu jag följer som verkar vara jag upp i dagen. Fast lite mer extrem. Idag funderar jag på om hon bloggat om mig... ♣

Dock är det mer allmänt nu. Antar dock att ett par personer kommer ta åt sig lite extra, men det lär väl bara vara bra.


MEN VEM VAR DET SOM LÄMNADE KVAR EN LONGERLINA UPPE I PADOCKEN + INTE MOCKADE EFTER SIG?
Det kunde ha slutat illa. VÄLDIGT ILLA. Tror inte jag behöver förklara vidare vad som hänt, tänk själva.


Nu ska jag vara moralkärring.
När man har sin häst uppstallad i ett större stall med fler hästägare i, då MÅSTE man hålla ordning på sina grejer. Verkligen måste. Speciellt om hästen står på en anläggning som har ridskoleverksamhet. Är alla dina grejer på rätt ställe, de mer värdefulla inlåsta i sitt skåp, så försvinner det knappt något alls. Ligger däremot ett par benskydd och skräpar här, en borste där, osv, så är det såklart lättare att de försvinner.

Jag stör mig på att en del är så jävla slarviga på ridskolans stall. Nu pratar jag enbart om privathästägare. Det finns ingen anställd på ridklubben som har som jobb att städa efter er. Det är mest andra i stallet som plockar undan just för att det faktiskt ser för jävligt ut. Dessutom går personalen och städar som fan också, skulle de skicka räkning på det skulle ni nog inte vara så katiga sen längre. När ni köper egen gård, och har ett eget stall ni själva är stallchefer i, då kan ni drälla grejer bäst ni vill. Sålänge det inte är en säkerhetsrisk för hästar och människor (VILKET NI FÖRIHELVETE ÄR JUST NU). Men sånt bryr ni väl er inte om. Nä. Ok.


Nej, skönt att flytta. Slippa behöva ta del av folks konstiga värderingar, slippa bli bedömd av alla när jag rider, sitt upp själva får ni se hur jävla lätt det är att rida min häst, dom flesta av er lär flyga av som vantar. Och ja, jag rider med hjälptyglar. Jag kan hantera det, vet vad jag gör OCH har fått råd att använda av bland annat Lisa och Karina Möller. Vad är problemet för er? Att min häst är mer väluppfostrad från marken än de flesta andras? Jag blir så grymt trött på er.

Och det gick superbra. Om vi bortser ifrån att en unge blev ledsen, hoppade av och åkte hem, en häst såg ofräsch ut, jag glömde övningen lite, drog över massa, gjorde hästbyten pga kolik och DESSUTOM blev utsatt för påhopp. Ja. Nu är jag inte säker på vad jag ska säga längre, men jobbigt och onödigt med påhoppen.

I övrigt är lektioner superkul att ha, speciellt när man ser att eleverna tar till sig information, eller övervinner lite rädslor! Jag fick en extremt hopprädd människa att ta sig över ett hinder där bommarna var i luften, det gjorde min dag lite, och vägde upp det dåliga! Tänk vad erfarenhet man får, allt det där som hände på en och samma dag! Tänk då de som jobbar som ridlärare VARJE dag, vad de hinner med för konstigheter! :)

Nu mår jag lite mindre illa och ska klä på mig vanliga kläder och gå till skolan. Vet dock inte säkert om jag har idrottskläder i det här huset men det märks. Fast nu började jag må illa igen. Så bra.

Idag fyller mamma år och senare idag kanske jag fotar det jag köpt åt henne ^^

Ibland.

Det är väldigt svårt att skapa god stämning och atmosfär på ett ställe, om inte alla vill åt samma håll. Vistas man i ett kollektivstall är det vanligt folkhyfs att bete sig ok mot alla man möter där. Och dom man inte möter. Det fungerar inte att en liten grupp människor kör sitt eget rejs för att de är veteraner. Nä. Trevlig ska man vara mot alla. Inte otrevlig i alla fall.

Jag gillar att det gått så långt att jag inte längre vill åka till stallet vissa dagar. Igen. Det är inte första gången det händer liksom. Nä, vissa människor förstår jag mig inte på. De där små grupperna borde ha eget stall på gården, där de kan ha sina egna regler. Blir totally kräääzy.

OBS detta riktas inte till en viss grupp, utan till alla. Kom ihåg hur viktigt det är att faktiskt vara en god förebild, både barn, unga och vuxna. Speciellt vuxna. Acceptera att alla inte gör på ditt sätt. Alla gånger nån gör fel behöver man inte ens bry sig. Särskilt inte agera extraföräldrar åt ALLA barn och uppfostra ALLA. Många behöver stallet som en sorts frizon, utan att behöva vara rädd för en tillsägelse från någon de knappt känner.